Saknade Stockholm. Nu var det två veckor sedan jag var på Grönalund, snart exakt två veckor sedan jag till min egen förvåning ställde mig i kön till Fritt Fall. Slog mig ner i sätet, hissades upp och fick för första gången se Stockholm från 80m höjd utan att sitta bakom ett flygplans trygga väggar runt om mig. Det var så häftigt. Även om ett vimmel av fjärilar voltade i min mage. Så kom kameran, mer han jag inte tänka innan vi föll. föll och föll. Paniken som följde, jag sträckte ut benen omedvetet för att inte slå dem i marken. Men så saktade vi ner, spändes lös och vacklade omtumlande därifrån. Vilken känsla! Nästa gång blir det kanske till och med Tilt för jag ska definitivt göra om det. om och om igen. Någon annan gång i Stockholm.
Men nu är det Bianca's tur att komma till lilla Umeå. Saknar henne som fan! En helg går för fort. Önskar att vi inte bodde så jävla långt ifrån varandra.

Har fortfarande inte gjort något av dagen. Ligger precis som förra lördagen och degar. Tror på hetaste alvar att jag ska ta en sväng med Aragorn i den vackra höstsolen.

Kram
Ida